Bantningsmetoder » Atkins

GI-metoden (Glykemiskt Index)

Bantaren — Mon, 11 May 2009 08:14:52 +0000

Begreppet Glykemiskt Index, GI, myntades av den kanadensiska professorn David Jenkins redan 1981. GI är från början vetenskapliga mätdata avsedda för diabetiker och är alltså inte en bantningsmetod utan snarare ett verktyg för att lära sig att äta rätt. GI kan förklaras som ett mått på hur snabbt eller långsamt ett livsmedel höjer blodsockret. Ju lägre GI-värde, desto lägre och jämnare blodsockerhalt, vilket i sin tur innebär en längre mättnadskänsla. Genom detta känner man inte hunger på samma sätt, har mindre sug efter godsaker och går ner i vikt genom att äta mindre. En jämn blodsockernivå gör dessutom att kroppen förbränner fett bättre och dessutom är risken betydligt mindre för att kroppen ska börja lagra överskottsenergi som fett.

Egentligen finns det inte en GI-metod utan flera. Vissa förespråkar precis som Atkins ett mycket lågt kolhydratintag, medan andra rekommenderar en större mängd kolhydrater. Det centrala är dock att kolhydraterna ska ha lågt glykemiskt index, att kosten ska innehålla en hög andel protein och att fettet skall vara omättat. En GI-frukost kan bestå av fullkornsbröd, magert pålägg, naturell yoghurt med fiberflingor, nötter och frukt. Exempel på lunch kan vara fisk med fullkornsris, grönsaker och dressing med olja och vinäger.

Det finns inga bevis för att en kost med lågt GI gör att man går ner i vikt. Anledningen till att man går ner är troligen att man tänker mer på vad och när man äter än man gjorde innan man påbörjade dieten. Många upplever att de känner sig mer mätta på en kost med lågt GI, men i de undersökningar som gjorts på mättnadskänsla har resultaten varierat. Forskning har däremot visat att personer med diabetes, förhöjda sockervärden och höga blodfettsvärden får bättre blodsocker- och blodfettsvärden med en kost baserad på lågt glykemiskt index.

Atkins-metoden

Bantaren — Sun, 12 Apr 2009 11:07:51 +0000

Den amerikanske läkaren Robert Atkins lanserade sin viktminskningsdiet på 70-talet med budskapet att undvika kolhydrater och äta mycket fett och protein. Dieten som då inte hade någon vetenskaplig grund fick stor uppmärksamhet. De nya råden var helt motsatta de väl förankrade råden om att äta mycket frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och vara försiktig med fett. 1992 nylanserade Atkins sin bok och återigen blev det en försäljningssuccé.

Atkins hävdar att 50 till 75 procent av energin ska komma från protein och fett och resten från kolhydrater. Atkins diet innebär att man utesluter alla kolhydratrika livsmedel och får äta fritt av protein och fett. Det betyder inte bara uteslutning av socker, läsk och vitt bröd. Det mesta vi äter innehåller kolhydrater, så även frukt, mjölk och potatis försvinner. En Atkins-frukost kan alltså bestå av bacon och ägg, och lunch eller middag av en stor portion kött, grönsallad och en ostbit.

Atkins diet är en så kallad ketogen diet. Reservbränslet blir i stället så kallade ketonkroppar som kroppen bildar under svält och vid diet med lite kolhydrater. Reservbränslet blir istället ketoner som bildas från fria fettsyror. Detta sker efter några dagars minskning av kolhydratlagren i kroppen och kännetecknas av att andedräkten får en lukt av aceton. En normal svensk kost (enligt de svenska näringsrekommendationerna) ger 250-350 g kolhydrater per dag. Atkins innebär att man inte äter mer än 20 g kolhydrat per dag de första veckorna för att därefter öka något.

Forskning bedrevs kring metoden redan på 70-80-talet. Ett par stora undersökningar visar att Atkins diet ger en viktminskning (i alla fall på kort sikt) trots att man kan äta fritt av proteinrika och feta livsmedel. Anledningen till detta beror till stor del på, att när man utesluter bröd, pasta, potatis, ris, nudlar, frukt, kaffebröd, godis, snacks och söta drycker blir livsmedelsvalet starkt begränsat och kaloriintaget lägre än normalkost. En kost som innehåller mycket protein ger dessutom en högre mättnadskänsla, som leder till mindre portioner och mindre småätande.

Många vitaminer, mineraler och antioxidanter minskar emellertid med Atkins diet och fiberintaget blir lågt. Atkins ger inga råd om fettkvalitet vilket kan innebära att man äter en större andel mättat fett. Risker som diskuteras med att följa dieten under längre tid är därför höga blodfetter, njurproblem, benskörhet och cancer.

Hur kroppen påverkas på längre sikt av ett högt protein- och fettintag och lågt kolhydratintag vet man ännu inte säkert. När man undviker frukt, potatis, rotfrukter och fullkornsprodukter går man miste om en mängd viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Dessa näringsämnen har stor betydelse för många av kroppens funktioner och kan skydda mot uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Långtidsstudier behövs därför för att klarlägga effekter av denna diet på sikt.

Allmänt om bantningsmetoder

Bantaren — Mon, 02 Mar 2009 08:12:10 +0000

Olika kostprogram för viktminskning har funnits i många år. Men aldrig tidigare har intresset för dessa varit större än idag. Inte heller har det funnits så många svenskar som lider av övervikt. Cirka en halv miljon vuxna personer lider av övervikt i Sverige i dag. Av den vuxna befolkningen har 8 procent övervikt och bland barn och ungdomar har 4 procent övervikt.

Atkins, Montignac, GI (glykemiskt index) och Stenårdersdiet är några av de mest de populära bantningsmetoderna idag. De är alla exempel på så kallade lågkolhydratsdieter, vilket på senare tid har blivit ett mycket populärt hjälpmedel för att gå ner i vikt. Dagens samhälle uppmuntrar kolhydratrik kost eftersom pizza, pasta, pommes frites och sötsaker är goda och lätta att tillverka. Att följa en lågkolhydratsdiet kan därför vara ett effektivt sätt att förändra sina matvanor. Men behåll distansen och bli inte slav under ett kostprogram. Ofta glöms energiintaget, kalorierna, bort och bantning handlar ju i grunden om att förbruka mer energi än man tillför.