Genetiskt sett har människan inte förändrats speciellt mycket sedan stenåldern. Därför är inte människokroppen rustad för att kunna ta emot dagens moderna mat. På stenåldern odlade man inte spannmål eller förde boskap, därför består en stenålderskost enbart av kött (helst vilt), fisk, fågel, ägg, nötter, frön, bär, frukt och grönsaker. En liten andel potatis och olja tillåts i den moderna stenålderskosten, men socker är helt bannlyst och salt används mycket sparsamt.
Exempel på frukost kan vara en skål med skivade äpplen, rivna morötter och russin och hårdkokta ägg. En lunch kan bestå av blandad grönsallad, kyckling- och grönsakssoppa och fikon och valnötter.
Stenåldersmetoden är en strängare variant av kolhydratdieterna och det är svårt att leva enligt den här filosofin i dagens samhälle. All mat lagas från grunden och inga konserver eller halvfabrikat används. De flesta anhängarna till stenåldersmetoden ser inte det som en bantningsform eller diet utan snarare som en alternativ livsstil.
Det finns ännu inte några långtidsstudier över hur stenålderskost påverkar hälsan. Stenåldersmänniskan led troligen inte av välfärdssjukdomar, men samtidigt levde de bara till 30-årsåldern. Dessutom var stenåldersmänniskan mycket fysiskt aktiv.
